Många tidnin...

...det blir tillslut en reeeeeeejäl hög för pappersinsamlingen att ta hand om... efter att jag strimlat en del av dem till fullständig oigenkännlighet naturligtvis!
 
 
Ja, jag har verkligen klös i det jag gör vissa mårnar!
Jag å, Nemi! Vi delar deffinitivt mer än man kan tro! 
 
 
Det är väl inte så att vansinnet som ebbar in över den steniga stranden
gör att jag slänger något. Nä, nä, nä, nä och absolut inte!
Jag klistrar liksom ihop det igen... och det blir ännu en gjord tavla,
och den här spikar jag fast ovanför sängen...
 
 
 
- På min mans sida naturligtvis!
 
Jag har själv helt enkelt onaskelit svårt för att liksom bara... slänga bort! De lästa tidningarna under året sparades, och revs sönder istället. Bitarna satte jag samman till en porträttavla som liksom ska föreställa min man, men jag är inte klar än och endast Gud vet hur detta kommer att sluta!
 
En del kallar det, Decopage, själv vill jag deffinitivt påstå att det handlar om ren skär fingerfärdighet, na horibelt!
 
 
 
Att riva sönder tidningar och forma delar och bitar i färg, för att göra sig en ny bild kan vara hur spännande som helst, vet ni vad! Hittar man sedan en oöppnad spackeltub i skrubben och nyinköpta tuschpennor, jamen då är lyckan sannerligen som gjord!

 
 
Ibland kan man nog lite till mans vara ett riktigt svin, men jag jag vill ändå förtydliga att jag själv inte är med på bilden!
 
Min man då, är det är den spacklade, färggranne och sönderklösta figuren, bakom grisrackarn...
Spara
Spara
0 Läs mer →
0 Läs mer →

Digitalt lyf...

Spara
0 Läs mer →